En tripp till terapeuten, del 1

Jag var hos en terapeut i måndags för att se om hon kunde hjälpa till med mitt osannolikt dåliga minne. Hon sade att det inte alls var säkert då hon sysslar med kognitiv terapi - något som normalt inte tillämpas på just dåligt minne.

Trots detta bokade jag en tid då hon kör med lägre taxa på grund av att hon samtidigt utbildar sig till terapeut; 120 kr för 45 minuter.

Det enda egentligt konkreta vi kom fram till var att jag måste försöka "leva i nuet", något som i kognitiv terapi kallas "medveten närvaro" (om jag minns rätt). Jag måste helt enkelt sluta planera min framtid in i minsta detalj och istället fokusera på vad jag gör just nu.

Nu har jag inte hunnit tillämpa detta i större skala men trots detta har jag märkt att jag minns mer när jag medvetet fokuserar på att leva i nuet än vad jag gjorde innan. Jag är fortfarande glömsk, tro inget annat, men jag märker en klar förbättring.

Ytterligare en sak vi kom fram till var att jag har för många bollar i elden och att jag snällt får prioritera vad jag vill satsa på just nu. Detta resulterade i att jag bestämde mig för att prioritera jobb, bil och förhållande - i den ordningen - för att vänta med allt det andra jag har på gång, inklusive Spirex.

Om detta ger något resultat återstår att se då det förmodligen krävs mer än en knapp vecka för att märka en förbättring. Det finns i alla fall hopp om livet.

Jag skall träffa henne igen nu på tisdag så får vi se vad vi kommer fram till då.

Spelar åldern roll?

Det är dags för mig att rannsaka mig själv och fråga mig om det spelar någon egentlig roll att jag träffar en tre år äldre tjej.

Jag har alltid trott att det inte gör det men nu när jag faktiskt hamnat i den här situationen är jag inte lika säker längre.

Tiden får avgöra.

Försiktig optimism

Jag är inte den som rusar in i förhållanden. Jag vill lära känna tjejen i fråga innan jag tycker det är "värt besväret" att ge mig in i ett förhållande.

På grund av detta så har jag varit lite tveksam till hur jag skall förhålla mig till den tjej jag träffade i lördags. Sakta men säkert så verkar det emellertid mer och mer som om det kanske kan bli något seriöst av detta.

Vi har bara träffats två gånger och just nu känner hon mycket mer för mig än vad jag känner för henne, vilket är lite påfrestande då jag efter fyra år som singel har vant mig vid att bara ta hänsyn till mig själv.

Jag återkommer. :)

På de mest märkliga ställen...

JarmoL, PeterL och jag drog ut på äventyr ikväll. Vi landade på Valand - något min plånbok lär ångra - men det ledde å andra sidan till att jag träffade Åsa. En mycket trevlig bekantskap.

Och jag som aldrig trott på det där med att träffa en tjej på krogen - så spännande. :)

Två skepp som mötas på gymet

Jag sprang på Cecilia häromdagen på gymet. Det visar sig att hon skall flytta till London på grund av att hon fått jobb där. Hon visste inte själv hur länge hon skulle stanna dock.

Jag har inte reflekterat över henne på väldigt länge. Det gick väl en månad efter det att vi träffades på PeterL's bröllop innan jag "släppte" tanken på henne.

Trots detta blev jag jätteglad av att se henne - även om vi bara pratades vid i 3-4 minuter.

Nåväl, hoppas hon får det bra i London. De känns som om det är en stad som passar henne. :)

Uppföljning

Så hur har det då gått med min att-göra lista från tidigare i år? Ganska bra.

Jag söker aktivt nytt jobb och har till och med blivit kontaktad angående ett jobb utan att ha sökt det - även om det inte passade mig, varken med tanke på mina kunskaper eller mina önskemål.

Brorsan och jag har börjat träna tre dagar i veckan (även om jag just nu är hemma förkyld) vilket känns jättebra, jag är verkligen laddad och är styggt irriterad över att jag är sjuk just nu.

Min mathållning har sakta men säkert förbättrats, den är dock långt ifrån bra. Det blir godis lite för ofta på jobbet, mycket på grund av att jag inte trivs där, och det blir även en del snacks och liknande på alla de filmkvällar jag är värd för.

Det enda som inte fungerar ännu är sömnen men jag hoppas att detta beror på att jag inte är på rätt spår med de punkter jag nämner ovan. Jag får se hur det känns om tre-fyra månader.

På det hela taget är jag inte helt fel uta. Med lite tålamod och jävlar anamma så går det nog att få ordning på mig med. ;)

"Att göra"-lista

Jag har sammanställ en "att göra"-lista när det gäller min nuvarande situation. Jag är osannolikt oengagerad och bryr mig egentligen inte om särskilt mycket - och så vill jag såklart inte att det skall vara.

- Byt jobb. Är på gång, tar ett tag dock då jag vill hitta något jag verkligen tycker är roligt.
- Sov mer. Svårare än det kan låta men jag måste bryta den onda cirkel som jag är i nu vilket gör att jag är uppe till midnatt.
- Ät bättre. Jag går och handlar frukost till morgonen efter och kommer tillbaka med glass och godis. Inte bra. Inte bra alls. :(
- Börja träna. Detta skall jag ta tag i under nästa månad. Jag vet att jag kommer må bättre om jag bara får tummen ur och börjar träna.

Förhoppningsvis kommer jag igång med dessa förändringar snart - jag är bra trött på hur jag mår just nu.